söndag, december 31, 2006

Nyårsklockan

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö
det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!

etc
Så klang Anders de Wahls röst ur radioapparaterna från 1928 till årsskiftet 1955/56.

Skansen har hållit Nyårsvaka sedan 1895. Redan då lästes Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan
1897 deklamerades dikten av den som för många kom att bli starkt förknippad med den, en då nästan 29-årig teaterelev vid namn Anders de Wahl som hade blivit tillfrågad av Artur Hazelius.
År 1928 inleddes radiosändningarna från nyårsfirandet på Skansen och Nyårsklockan spreds nu genom etern till hemmen i hela landet.

När jag blev gammal nog att få sitta uppe på Nyårsafton var det fortfarande krig i Europa. Nutidens unga kan inte föreställa sig hur vi röso när han kom till slutraderna :

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike
Det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,

Ring in den tusenåra fredens rike!


Fram till nyåret 1945/46 läste alltså Anders de Wahl Tennysons dikt både för Skansens publik och för radiolyssnarna. Sedan läste han bara i radio fram till sin död, således sista gången årsskiftet 1955/56

Sedan vidtog klockringning från alla Sveriges domkyrkor i tur och ordning, hallåman var då alltid Sven Jerring.


De här bilderna är från julfirandet 1955, som för en gångs skull utspelade sig i Skogslund.
Den nyblivne fästmannen Per tog korten.
Observera lampkronan - detta var innan elektricitet drogs in 1961!
Något Tv-tittande var det ju ännu inte fråga om -
Den första Tv:n i hushållet var en 60-årspresent till pappa Calle 1959!






de Wahl
, Anders, 1869–1956, skådespelare. W. genomgick Dramatens elevskola 1889–91 och debuterade 1890 som Nils i "Mäster Olof". .... Med sitt patos, sin fantasi och sin humor kom W. att bli en av de främsta inom svensk teater i nästan tusen olika roller under drygt 60 års tid. Särskild uppmärksamhet fick han för "Hamlet" (1914) och för huvudroller i bl.a. "Spelet om Envar" (1916), "Othello" (1924) och "Swedenhielms" (1925 och 1953). W:s komiska begåvning firade en av sina största triumfer som "Markurell" (1930). W. var även en känd uppläsare av lyrik i radio, främst ihågkommen för Tennysons "Nyårsklockan", som han läste med några få avbrott nyårsafton 1897–1955.

Etiketter:

0 Reflektioner:

Skicka en kommentar

<< Home