Tolv på det trettonde

"Under 80-talet gavs den första delen i Myrdals skönlitterära Barndom-svit ut på Norstedts. Böckerna var skrivna i den japanska jagromanens form och var en uppgörelse med den falska vuxenvärlden sedd med barnet Jan Myrdals ögon. Böckerna har hyllats av recensenterna och har alla förutsättningar att bli klassiska."

÷

Jag läste med stor behållning hela sviten allteftersom den kom ut.
De flesta delarna har jag skickat vidare för läsning i släkten
MEN
Av just denna del har av någon anledning flera exemplar av pocketupplagan  "hängt kvar"
VARFÖR
jag blir inspirerad att läsa om den.

Redan vid första genomläsningen förändrades hela min uppfattning av Jan Myrdal som person. Mina erfarenheter som barnpsykiater hjälper mig att förstå det psykologiska klimatet  i familjen och arten av "personlighetsstörning" och dess följder hos både barn och föräldrar. Jag har ju också "inspelade" minnen av Alvas röst som "expert", talandes i radio, som bekräftar resultatet! 

÷

Vi möter en elva-tolvåring som lever förtjust i i New York, trivs med stad och skola.

SÅ PLÖTSLIGT 1940

beslutar föräldrarna att den politiska situationen i Skandinavien - särskilt ockupationen av Norge och Danmark- kräver, att de som offentliga socialdemokratiska personer är tvungna att resa hem till Sverige, de vill inte utmålas som "svikare".

VILKET

innebär att den glade amerikanen  måste överge sitt paradis

OCH

försmäkta i helvetet

= Stockholm.

 

http://www.sydsvenskan.se/2006-07-26/ake-leijonhufvud-laser-jan-myrdal-igen